Idag har jag äntligen tagit mig mod att gå till min mammas grav:) har inte vågat gå dit sedan jag blev sjuk.. Det har nu gått ca 2 år.. Har varit jättejobbigt för mig.. Vet att mamma har varit med mig ändå.. Kvällen innan min första operation i Linköping var väldigt jobbig för mig.. När min pappa lämnat mig var jag jättenervös över operationen jag skulle utföra..visste inte om jag skulle vakna upp igen.. Min sjuksköterska var inne ett flertal gånger o sa att hon förstod att jag var nervös..hon sa att hon med skulle vara det i mitt fall..hon gav mig en insomningstablett som jag skulle ta innan jag la mig så jag skulle få sova. Den låg där på nattbordet.. Jag grät o kände att nästan paniken kom inom mig.. Jag vände mig mot fönstret o tittade ut med tårarna rinnande ner för mina kinder.. Helt plötsligt börjar persiennen rulla sakta ner..jag såg snöret rulla runt o längre o längre ner kom persiennen .. Vad är det som händer.... Jag tittar på mitt nattbord o ser att tabletten ligger kvar..tänkte jag började yra..men det gjorde jag inte...rätt som det är slutar jag att gråta o känner ett lugn i kroppen.. Jag slappnar av.. Det kommer att gå bra... Du kommer vakna igen.. Herregud.. Det är ju du mamma.. Hon fanns där för mig o gav mig ett sådant lugn..en helt otrolig känsla som är svår att beskriva. Jag tog min tablett o somnade utan problem..
Operationen gick ju bra o jag vaknade efter 17.5 timmars nersövning.

Vet att hon finns i mig..
Jag har henne i himlen o min pappa i världen som jag är så stolt o glad över att ha vid liv.. Han har alltid funnits vid min sida.. Älskar honom så!!! Världens bästa pappa!!!

Kan inte riktigt förklara varför jag inte klarat av att gå till henne mer än att jag inte velat gå in på kyrkogården då jag vet att det även kunde varit jag som legat där..

Är oerhört glad att jag tog mig dit i dag med hjälp av mina fina vänner som puschat o stöttat mig!

2 år har gått men nu kom jag dit..
NEVER GIVE UP!!!

Här ligger Du min ängel!!
Miss you!!!

Åter en fantastisk dag på gymmet:) Mitt mål var att köra bröst o mage o värma upp på stairmastern. Jag körde hela 30 min på den idag.. Lyckades att få in 2 st 5x 30:30 också tempot på det högsta...hu..sååå jobbigt. Vet att det nu bara är att träna, träna för att komma tillbaks igen. Gjorde samma sak förra gången. Det är plågsamt under tiden men så härligt efteråt..för att jag ska bli starkare och få tillbaka konditionen behöver jag pressa mig o jag vet att jag klarar av det.

Vet att det är många som tycker jag ska ta det lugnt men Jag är sjukskriven o jag vill inte vara det... Jag vill tillbaka till jobbet...till MITT liv. Alla är vi olika..vissa kanske inte vill göra det jag gör.. Fine!! Kör så! Men för mig är detta kanon! För mig hjälper träningen..både för kropp o själ. Samtidigt som jag vilar också..jag kan sova massor o är ofta trött.. Men även där hjälper träningen.. Jag blir piggare av det..låt mig få göra det jag gör..spelar i o för sig ingen roll ... Jag gör som jag vill ändå.. ;) något jag lärt mig på min resa med träning är att göra det som känns bra för mig! Har fortfarande i bakhuvudet vad läkaren sa till mig för snart 2 år sedan "Hade du inte haft så bra fysik hade du inte överlevt"
Det har satt sig o det sitter där än.. Jag har inte en aning om cancern kommer tillbaka.. Gör den det vill jag åter var i form... Den ska inte få övervinna mig!!!

Ja idag kändes det riktigt bra:) nöjd över ett konsitionspass o även att jag kunde köra enklare övningar på magen..och tack mina kära för ni var med idag också!!!
NEVER GIVE UP!!!

Yes!! I do it!!!

Armhävningar:) 20, 12,10 mycket nöjd o då var 5st på tårna:)

Små små crunch:)